Den Hemloses Klagosang-Svart

Ett brutet leende av sjukdom och frost Insjunkna ögon, en blick helt tömd på hopp Olycksbådande nätter hemsöker kroppens boning Lämnar efter sig vaxartad och döende hud Ständigt letandes, kravlandes på alla fyra fram Stadens muller dränker den hemlöses klagosång Sjunker djupare ner i detta becksvarta träsk Fyll både buk och ven med sitt illbådande gift De skall komma för att hemsöka och bryta ner Varenda sista uns av mänsklighet skall förgås Lämna kvar ett utmärglat och förtvinat skal Bered nu ännu en namnlös och bortglömd grav