Ett S?Tt Att ?Lska, Tusen S?Tt Att G?-Peter Lemarc

Jag mtte Simon igr, han nmde mitt namn, och jag, jag darrade till Han hade sett dej nnstans, med dina vnner i peruk, Han sa hon, hon vet vad hon vill Ibland har jag glmt, hur du sg ut, och hur du fll ner varje natt Jag minns bara korset, lskarens kors, och bl kvicksilverskratt Och att du gav mej nnting, jag skulle aldrig, nnsin ljuga om det Men du bad mej om svar, jag aldrig hade, och jag aldrig kunnat ge Det finns ett stt att lska, men tusen stt att g, Vilket jag n hade valt, skulle du aldrig frst Ett stt att lska, men tusen stt att g, h Det fanns en trappa av glas, upp till ett rum, dit gryningen aldrig hann in Jag var en annan d, jag gav dej nycklar d, och en lga som inte var din Du var p vg till platser, dr jag redan varit, och aldrig kan g till igen Du tog dessa drmmar, som hr till ngon annan, inget r gratis min vn Det finns ett stt att lska, men tusen stt att g, Du skte ngonting, som du aldrig kan f Ett stt att lska, men tusen stt att g, h Om du nnu tror p dom ord, du viskade d, kanske vi mts ngonstans I annan tid, vid en annan strand, ett liv, ngon helt annanstans S om vi stter ihop, p ngon gata, eller ett torg eller s Bara en blick, ingenting mer, bara s att du frstr Det finns ett stt att lska, men tusen stt att g, Alla stt smrtar, men du lever nd Ett stt att lska, men tusen stt att g, h