Ocean-1987

Som en vålnad smyger jag runt och undviker dig Jag har levt på allt mörker jag har inom mig Jag vet inte längre vem jag tycker om Vad du vill med mig för vilket som Det som ofta flyger över mig är känslorna Som ett mörkt j'vla stormigt och öppet hav Jag vill inte heller få dig att skrämmas iväg Jag vill bara visa känslan av ett svek Jag vill inte längre vakna upp på morgonen Jag vill inte längre se mig själv i ögonen Du ser ändå inte samma sak som jag ser Jag ser blommorna och havet på österlen Jag vänder om, jag seglar bort Jag vänder om, jag bleknar bort Jag vill aldrig se och höra något från dig mer Jag går hellre in i koma än att känna det Allting som hon över mig är känslokallt Ett stort tomt jävla ständigt och vidrigt krav Jag vill hellre bara ligga här på botten Jag har redan satt ett tuggummi som toppen Så nu kan alla snälla bara ta och ge sig av För jag kan somna in och vakna upp en sommardag Jag vill inte längre vakna upp på morgonen Jag vill inte längre se mig själv i ögonen Du ser ändå inte samma sak som jag ser Jag ser blommorna och havet på österlen Jag vänder om, jag seglar bort Jag vänder om, jag bleknar bort