Skandinavien-Ulf Lundell

Kråkorna tumlar i snön som drar ner ifrån norr Det är dags att slänga granen igen och sonen skolkar från jobbet Hästen ska säljas och hantverkarens borr gör hål för hyllor i ett för litet rum och också jag skolkar från jobbet Du är så ung, du vill ha barn vill ha familj Du vill ha nånting att tro på En man och en kvinna måste ha en uppgift En dröm ihop, en idé Men jag har haft allt det där Sett det komma och gå Jag vet inte om jag har så mycket mer att ge Är det kärlek eller vad? En röst i telefon och sen tystnaden som säger: Jag vet inte Säj som det är, säj som det är du har lust till nåt annat Du börjar bli gammal Här i Skandinavien Här i Skandinavien Här i Skandinavien Här i Skandinavien Åh, det blygråa havet som väller och häver Jag ska slå den här knölpåken från Connemara i skallen på dom så det blir tyst därnere på torget Minns hon mej än, hon med det röda håret dom gröna ögonen på Aran Och Mavis i Spiddal har du sålt huset än? Är det delfiner ännu i skummet efter färjan? Snön bara vräker ner över den här stans tak och folk spottar på den som tror han är nåt Nu står han där ensam på den knirrande kärran Ett lugn föll över mej en dag som en nåd, som en världsdelsplatta hade flyttat sej i mitt inre Här var jag, en man snart förtisju ingen pojke längre och jag njöt Rösterna tystnade, stridslarmen, ropen och alla vålnader som härjar i mitt minne En ung man som längtade och drömde som alltid slogs, alltid skröt om hur fri han var Nu var den där hos mej, mitt i lugnet den där friheten Du kan göra vad du vill, gå vart du vill eller har du gömt dej så länge i din strid att det är den frihet du har själva kampen för friheten? Är du rädd för att leva? Är du rädd för ditt eget liv? Är det nu eller sen? en röst i telefon och sen skrattet som säger: Dags att välja Säj som det är, säj som det är du har lust till nåt annat Du börjar bli gammal Här i Skandinavien Här i Skandinavien Här i Skandinavien Här i Skandinavien Här i Skandinavien