Sigurd Ring-Fejd

Marken den skälver av hästarnas dån, hovar dansar Över den frostbitna heden så vit, i arla stund Konungen Sigurd från svearnas land, vredgad rider Alvsol den fagra hans tilltänkta brud, nekas han I våndor han plågas utav skam Bröderna hennes skall klingorna slå, ungmön värja Men Sigurd den lystne han dräper dem två, med sårad barm Blodig han stapplar och söker sin hävd, Alvsol kvider Aldrig hon famnar den konung så grym, hon sväljer Ett gift med tårar på kinden och sörjer Sigurd han strider för kärleken När segern är vunnen han bruden få Sigurd ring Alvsol hon lider, hon vandrar svag mot Frejas salar där Hon fridsamt dör Sigurd finner svart i syn den väna Alvsol vila I dödens fröjd hon snuvat han den älskogen som drömts I förtvivelse han vrålar hest med sorgens djupa smärta Han miste den han åtrådde i bedrövelse och blodet rann Sigurd han samlar de stupades lik, fallna kämpar För dem ombord på sitt vackraste skepp, facklor tänds På skeppet han stiger med Alvsol sin brud, elden dånar Utöver havet han blickar i rök, ödet har honom i döden lämnat Sigurd han strider för kärleken När segern är vunnen han bruden få Sigurd ring