Veritas-Organism 12

[ti:Veritas] [ar:Organism 12] [al:Petar på döda saker med pinnar] [by:] [offset:0] [00:00.00]Veritas - Organism 12 [00:14.65]Veritas sitter hemma han gå r sä llan ut [00:17.43]Kä nner sig aldrig ensam nä stan aldrig ens sä llskapssjuk [00:20.40]Trä ffar endast ett få tal men kom ihå g [00:22.36]Han kan ha vä ldigt bra vä nner ä ven om de ä r få [00:25.64]De hå ller honom om ryggen som ett kongatå g [00:28.38]Vi borde hä lsa på han ä ven om det ä r lå ngt [00:30.84]Att gå [00:31.56]Få r leta lä nge sen ser du ett ljus nå nstans [00:34.43]Huset dä r han bor ä r alla fö nster slä ckta utom hans [00:37.31]Vi trä ffas snubben tar sä kert hissen upp fö rbi [00:39.88]En gentleman av karaktä r ett missfö rstå tt geni ja [00:43.10]Nå gra trä ffar sen kan drö mma gott om dem [00:45.71]Vissa sliter hela livet fö r att glö mma bort honom [00:48.24]Har haft fö rhå llanden men alla dom var otrogna [00:51.14]De som gå r emot honom han kallar dem fö r omogna [00:54.15]Få ordig men ibland små rolig [00:56.71]Rak I ryggen alltid rä t fö r vissa ä ven blå blodig [00:59.85]Hå rd men inte alltid rä ttvis dock bra [01:02.58]Snurrar sen runt era tak på sä tt och vis som klockslag [01:05.58]Har alla svar den dag han anvä nder dem [01:08.19]Du och jag vi kä nner inte han men han kä nner oss [01:11.39]Fö r dom som aldrig frå gar få r aldrig veta [01:13.95]Och dom som aldrig vå gar få r aldrig leva [01:16.32]Ja han lever ensam som en kuf men dock I sjä lva verket [01:19.56]Ä r han eran bä sta vä n utan att ni sjä lva mä rkt [01:22.54]Det [01:23.15]Fö r dom som aldrig frå gar få r aldrig veta [01:25.22]Och dom som aldrig vå gar få r aldrig leva [01:27.75]Ja veritas satt hemma han gick sä llan ut [01:30.65]Kä nde sig aldrig ensam nä stan aldrig ens sä llskapssjuk [01:33.07] [01:45.15]Om sanningen ska fram så få r du lugna ner dig va [01:47.61]Har inte vä nt på kappan aldrig tummar han på reglerna [01:50.13]Spelar alla instrument utan nå t nothä fte [01:53.40]Sjä lsfrä nder frå n spjä lsä ngen ä nda till jordfä stning [01:56.28]Utan honom kan bara halva dig bli nö jd [01:58.86]Samma arm som krossar dig ä r den som vaggar dig till sö mns [02:02.35]Har ett horn I sidan med rä vspel och poker [02:04.54]Stolt inte få fä ng men klä r sig propert [02:07.19]Han lever nog ett sparsamt liv [02:09.73] [02:10.28]Ingen deg ä ndå reser han vart han vill [02:13.09]Ä ndrats lite kanske fast han ä r densamma [02:15.91]Ä rrad utav å ren med ett ansikte som passar alla [02:18.65]Alla gastar alltid om hans existens [02:20.71]En tjä nst frå n en okä nd som ter sig som din bä sta [02:23.49]Vä n [02:24.34]Han ser allt utan spå konst och kristallkulor [02:26.82]Vissa ser på honom som en trå kmå ns med bisarr humor [02:29.92] [02:30.73]En bä ttre vetande fast han aldrig mö tt gud [02:33.16]Vandrar med sitt paraply redo fö r en stö rtskur [02:35.71]Han ler och valsar fram med ö dets ironi [02:38.32]Dansar efter egen pipa har en hö gre melodi [02:41.19]Hans namn få r fart av vinden som en vä derkvarn [02:44.58]Han finns hä r ibland frå gan ä r vart ä r han idag [02:47.61]Fö r veritas satt hemma han gick sä llan ut [02:49.59]Kä nde sig aldrig ensam nä stan aldrig ens sä llskapssjuk [02:52.89]Fö r dom som aldrig frå gar få r aldrig veta [02:55.43]Och dom som aldrig vå gar få r aldrig leva [02:57.93]Ja han lever ensam som en kuf men dock I sjä lva verket [03:00.95]Ä r han eran bä sta vä n utan att ni sjä lva mä rkt [03:03.79]Det [03:04.35]Fö r dom som aldrig frå gar få r aldrig veta [03:06.58]Och dom som aldrig vå gar få r aldrig leva [03:09.13]Ja veritas satt hemma han gick sä llan ut [03:12.12]Kä nde sig aldrig ensam nä stan aldrig ens sä llskapssjuk [03:15.53]Fö r dom som aldrig frå gar få r aldrig veta [03:18.04]Och dom som aldrig vå gar få r aldrig leva [03:20.66]Ja han lever ensam som en kuf men dock I sjä lva verket [03:23.61]Ä r han eran bä sta vä n utan att ni sjä lva mä rkt [03:26.45]Det [03:26.90]Fö r dom som aldrig frå gar få r aldrig veta [03:29.14]Och dom som aldrig vå gar få r aldrig leva [03:31.63]Ja veritas satt hemma han gick sä llan ut [03:34.57]Kä nde sig aldrig ensam nä stan aldrig ens sä llskapssjuk